What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

fredag 1 februari 2013

ONCE BROTHERS (2010) USA, 81 minuter. Regi: Michael Tolajian.

 
 
Den jugoslaviska tragedin på mikronivå
 
Divac med sin far i det mysiga serbiska köket.
 
Vlade Divac och Drazen Petrovic tillhörde den bästa basketgenerationen någonsin i Europa och kom att bana vägen för europeiska spelare i den amerikanska proffsligan NBA. De representerade tillsammans med andra framtida NBA-spelare och talanger ett formidabelt Jugoslavien som såg ut att kunna dominera den internationella basketscenen under lång tid. Tyvärr bröt kriget ut som skulle söndra nationen. Trots sin djupa vänskap skulle Divac och Petrovic se sig hamna på olika sidor i den tragiska konflikten.
 
Det kan man fråga sig.
 
Denna ESPN-producerade dokumentär är godis för oss som gillar NBA-basket och i synnerhet Los Angeles Lakers som Vlade Divac spelade för i början av sin NBA-karriär. Det är spännande att se gamla bakom kulissernabilder på interaktionen mellan spelare och tränare. Divac har alltid framstått som en väldigt sympatisk och älskvärd person och denna dokumentär befäster bara det intrycket. Därför är det ännu sorgligare när historien rullas upp om hur två personer med ett brödralikt förhållande kan hamna i en sådan iskall situation. Det är här som filmen blir allmängiltig och inte bara för basketentusiaster.

På tal om hår - Petrovic fokuserade mer på sina basketskills än frisyren.
 
Det är nämligen en naiv handling av serben Divac, som bara ville skydda sitt jugoslaviska mästarlags identitet, som retar upp kroaten Petrovic som helt sonika fryser ut den förre. Eftersom mästarlaget är superstjärnor används denna naiva handling av båda sidor i den spirande konflikten som propaganda och när kriget väl bryter ut uppstår en situation där Divacs kroatiska lagkamrater inte kan prata med honom med rädsla för represalier på hemmafronten.

Divac föräras den vackraste av uniformer av Lakers genialiske general manager Jerry West.
 
I våra ögon är Petrovic ett bra exempel på hur korkad nationalism är. Man kastar helt enkelt bort en djup relation p g a något så abstrakt och socialt konstruerat som en flagga och all den symbolik den står för. Visst finns det en lång historia av övergrepp och vidrigheter länderna emellan men dessa unga grabbar representerade något nytt och gott baserat på broderskärlek. Varför kunde man inte bygga vidare på det? Då både Divac och Petrovic spelade basket i USA, tillsammans med några till från mästarlaget, kunde man från distans istället ha verkat för fred och visat att man visst kan komma överens. Verkligheten har dock redan visat att detta är ett naivt önskemål som hur logiskt det än må vara är en praktisk omöjlighet då massorna styrs av genomruttna makthavare.

Den legendariske kommentatorn Chick Hearn välkomnar Divac som inte fattar ett ord.
 
Som film är detta en typisk halvsliskig amerikansk TV-produktion som spelar mycket på sentimentalitet och förstärker detta med klassiska gråtstråkar och andra slitna grepp. Divac själv är narrator och åker runt och träffar gamla lagkamrater och folk i det forna Jugoslavien. Dessa möten är väldigt regisserade och slutet vid Petrovic gravsten* känns väldigt arrangerat. Med detta sagt är det här ändå en gripande dokumentär som ger en intressant insikt i hur snabbt saker kan infekteras i den vidrigaste av situationer som ett inbördeskrig innebär.

BETYG: 5/7 Givetvis ökar betyget bara för Udda Film-redaktionens Lakers-fanatism som gör denna film speciellt intressant. Det är dock en intressant historia trots att den berättas på sliskigt amerikanskt vis.

Divac delar ett garv med Magic Johnson. Magic var dock inte lika glad under sin korta tränarsejour i Lakers när han slängde Divacs sökare i väggen under en träning.

Marsch ut i krig.

Krig känns ju meningsfullt...

Toni Kukoc var också medlem i det jugoslaviska mästarlaget innan han grävde guld med Jordans Chicago Bulls.
 
De styrande kräken.

Divac regisseras vid Petrovic grav.
 
Trailer
 
Hela filmen med fransk text.
 
*Ja, för att addera till tragedin dör Petrovic i en bilolycka och de forna vännerna får aldrig en chans att reparera sitt förhållande. Detta trots upprepade försök från Divac sida.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar