What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

torsdag 30 augusti 2012

NAPOLI VIOLENTA (1976) Italien/Frankrike, 91 minuter. Regi: Umberto Lenzi.



Dirty Betti!

Kommissarie Betti upprätthåller lagen.

Kommissarie Betti (Maurizio Merli) skickas till Neapel för att rensa upp i den kriminellt hårt belastade staden. Hans metoder är inte alltför populära hos hans överordnade då han tenderar att träda över lagens riktmärken titt som tätt. Man väljer dock att se mellan fingrarna då den skoningslöse Commandantes (Barry Sullivan) gäng härjar vilt i staden och till varje pris måste stoppas.

Skrattar bäst som skrattar sist din tandlösa ungjävel!

Låter väl som vilken Dirty Harry-kopia som helst och det må vara så men det här är en typisk italiensk pärla med brutalt våld, fantastiska bil- och MC-jakter genom trånga gränder samt en herrans massa mustascher! Regissören Lenzi är väl mest känd för sina våldsamma kannibal- och zombieepos som t ex "Cannibal Ferox" och "Nightmare City" vilka är underbara klassiker men innan dessa spottade han fram ett knippe poliziotteschi-filmer som blivit historiska och detta är en av dem.

"Ooh! Var soundtracket SÅ bra?"

Med tanke på att Udda Film-redaktionen länge diggat Franco Micalizzis fantastiska ledmotiv är det märkligt att vi inte har kollat in själva filmen förrän nu och inga besvikelser väntade. Manusmässigt är det allt annat än banbrytande men det är ju stämning, action och underhållningsvåld vi är ute efter här och då får man verkligen sitt lystmäte. Det är helt enkelt någonting väldigt, väldigt coolt över italienska polisfilmer från 70-talet. Fula små bilar som susar fram i antika gränder, snutar utan moraliska betänkligheter och brutala mustaschoida revovermän är helt enkelt så himla kul att se. Scenen på Funicolari-tåget i den här filmen är ju en riktig klassiker. Ofta får man ju ett schyst soundtrack också och Micalizzis i denna rulle är förmodligen det bästa. En extra liten bonus är -SPOILER ALERT- att en liten busunge vi förväntas känna sympati med men egentligen kräks på möter ett mycket ironiskt öde vilket lyfts fram i slutscenen. Alltså lämnar man filmen med ett gott skratt.

BETYG: 5/7 Långt ifrån originellt men väl komponerad poliziotteschi med underbart soundtrack gör alltid en god filmstund.

En bra poliziotteschi måste ju ha minst en hysterisk motorcykelfärd.

Givetvis får vi sånt här också!

Klassiskt!

Tjock Falu Röd i nyllet. Klart att snubben är sur.

John Saxon sexigt svettig.

Filmens inledning med det underbara ledmotivet.

Galen jakt!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar